torsdag 9 oktober 2008

blablabla

Long time no see

Jag lever runt har i Melbourne, har hittat ett bra jobb sa nu kommer det trevlig inkomst vilket ar underbart eftersom jag har en ganska hog hyra som ska in. Men bor i ett underbart omrade med tva roliga tjejer och jag ar glad.

Maten gar sadar. Det kanns som om jag kommit en bit pa vag men nu har jag fastnat helt. Jag kompenserar inte men vacklar hela tiden, gar pa glas och varje gang nagot gar lite lite fel sa kommer impulserna och ibland kan jag sla bort dem och ibland inte. Jag forsoker fa in mer fetter och annat i maten med avokado, notter och ost och det ar jattelaskigt. Mitt jobb ar pa ett cafe slash smorgasstalle vilket gor att jag far massa gratis brod och sant, men ger det mesta till min pojkvan. Sager till mig sjalv om och om igen att det ar okej att ata tva sma skivor ragtoast med min lunch men det kanns SKIT.

Onskar att jag kunde hitta menyer for halsosamt atande som inte fokuserar pa viktnedgang. Nagon som har nagot tips?

onsdag 10 september 2008

GNALL!

Kanns verkligen som att jag bara skriver har nar jag gnaller haha.
Vill gora det nu med men kan inleda med lite positiva saker:
Jag har inte hetsat pa over tva veckor nu. Igar gick maten sadar och hade definitiva impulser, men efter middag och nagra sma chokladbitar sa forsvann det. Jag satt och tankte att jag kan ju ga ner till godismaskinen och kopa choklad eller nat men sen tankte jag bara varfor det? Min angest kommer inte att forsvinna, jag kommer inte att ma det minsta battre efterat utan bara varre. Sa jag gick inte. At defentivit lite for mycket igar kalorimassigt men det var anda ganska bra tycker jag..

Annars kanner jag mig sjukt stressad nar det galler jobb och boende, kanns helt hopplost.

söndag 7 september 2008

help

Idag var jag ute med folk och var supersocial. At wok med tofu och glass efter. Minsta glassbagaren, sorbet i den, och lamnade nastan alla nudlar i woken.
Vill anda bara do, sa acklig idag.
Har borjat ata cerazette, tank om jag gar upp i vikt av det? Livradd

lördag 6 september 2008

Spoken ifran forr

Jag borde halla mig borta ifran andras bloggar nar jag ar pa pojkvannens dator. Han betalar for hur mycket som laddas ner, alltsa ju mer desto mer bilder sidorna har osv. Jaja
Jag ater pa och lever pa och grater pa for tjock ar jag och tjockare blir jag. Men hetsar gor jag inte alls och inte svalter jag heller. Idag at jag en panini med ost och pesto till lunch. P.a.n.i.k
men jag at den for det var med pojkvannens familj sa hur mycket kan man lojla sig egentligen. Angest hela dagen men jag at ett apple till mellis och sen tranade jag en halvtimme pa crosstrainern och nu ska jag ata middag. Sadesa.
Soker jobb och bostad men har inte hittat nat annu, fast vissa saker verkar hoppfulla. Hall tummarna for mig?

Nar jag ar tillbaka pa platsen dar min atstorning, bade svalten och hetsen, var som varst, kan jag nastan skratta at elandet. Hur jag gomde mig for folk av radsla for att behova vara social och bki avslojad som en idiot. Nu traffar jag dem igen och de ar inte laskiga alls, bara snalla och trevliga. Jag gar forbi cafeer och minns hetsinkop, forbi Target och minns vagen jag kopte och smugglade hem. Minns de eviga angestpromenaderna i parken och hur tygkassen skavde mot axeln nar jag tvingade mig sjalv att ga hem med tunga kassar istallet for att ta bussen. Minns alla timmar inne pa Safeway som jag agnade at att kolla kalorimangder och dromma om roligare mat an selleri.

Minns alla spoken, sen gar jag hem och kramar min pojkvan och vi delar pa en bit av daimen jag tog med fran Sverige. Jag gar till gymmet och kanner hur jag drivs av en alskan av att rora mig, inte av angest och jag orkar tusen ggr mer. Kanske vager jag lite extra idag men nog ar livet mycket battre.

söndag 31 augusti 2008

It's alive!

Ett kort litet hej-jag-lever!
Om 12 ½ timmar går jag på planet till london för vidare befodran till Melbourne. Så hörs nog inte på några dagar, sen ska jag komma tillbaka och peppa och blogga som bara den.
Kan också berätta att jag haft en bra vecka och inte hetsat en enda liten gång. Eller svultit. Tjoho ta hand om er allihopa!

torsdag 28 augusti 2008

alkohol

BLAH.
Väldigt kul kväll men varför kände jag att det var en bra idé att shotta ren bacardi? Gör aldrig det.
Är inte alls bakishungrig idag jei! Kanske kroppen blivit lite mer säker på att den kommer att få mat?

onsdag 27 augusti 2008

skitdator

Gah för krånglande datorer just när man skrivit långa meddelanden..
Måndagskvällen och gårdagen gick bra, ansträngde mig för att komma upp i 2000 igår vilket jag klarade även om det blev svårt. Igår fick jag en jättefin vit skjorta av mamma, det första jag gjorde idag var att slänga tomatsås på den så nu har jag ägnat hela dagen åt att få bort fläckarna. Har fortfarande inte lyckats, skit skit skit. Har ätit lite för mycket idag, men ingen hets alls. Två små scones och två bitar kladdkaka. Inte optimalt men tänker INTE må dåligt över det. Ikväll ska jag dricka och tänker äta middag innan trots att jag verkligen inte vill. Ska jag tänka logiskt är det ändå bäst även kalorimässigt eftersom det annars är risk att jag överäter i morgon när jag är bakis.

Träningen gick sisådär idag. Jag försöker träna varannan dag, jogga en dag, vila nästa, sen gymmet, vila osv. På gymmet tränar jag ingen styrka alls knappt vilket jag borde, jag använder crosstrainern för att jag inte vågar jogga för ofta pga dåliga knän. Hur som enligt detta borde jag ha varit på gymmet i måndags men det blev inte av för att jag var helt ångestförlamad hela dagen. MEN jag cyklade i två timmar på kvällen och det var mycket backar och jag var anfådd hela vägen. Så jag gick till gymmet igår och körde 40 minuter istället för mina vanliga 30. Skulle springa i morse men när jag vaknade kände jag direkt att det här vill inte kroppen alls veta av. Kämpade mig ut i alla fall men det gick skit, joggade 2 km men sen gav jag upp. Säger till mig själv att jag borde ta det lugnt och ändå vila i morgon som planerat, för jag behöver det. 2 h cykling är också motion. Men det är svårt när ångesten skriker.

Sammanfattning: jävligt mycket ångest för ingenting?